Om världen

Sällskapets värld

I världen som lajvet utspelar sig i finns de flesta väsen som folktron berättar om. I Bohuslän finns sjörån och i Japan finns ningyo. Om det rör sig om samma väsen med olika namn eller vitt skilda men i viss mån snarlika kan vissa medlemmar diskutera i timtal, men alla vet att de finns. Några är oerhört sällsynta, till exempel har man inte någonsin mött några jättar, men om det beror på att jättar aldrig funnits eller att de dött ut är svårt att veta. SKÄs medlemmar anlägger ofta en akademisk syn på dessa väsen, samlar in information från olika källor och försöker väga samman dem, väl medvetna om att det kan finnas stora brister i materialet och att sanningen kan ligga någon annanstans. 

Av geografiska orsaker är SKÄs medlemmar ofta mer bevandrade i väsen från den nordiska folktron, men en del mer vittberesta har mött varelser från jordens alla hörn.

Sällskapets historia

Sällskapet för Kvinnliga Äfventyrare grundades 1858 av änkan Viola Bergius. Viola hade sedan barnsben intresserat sig för de sägner och spökhistorier som berättades i bygden, och letat efter den sanning hon i sitt hjärta visste fanns att hitta i dessa. Hon samlade böcker och berättelser och fick hon höra talas om att något väsen eller övernaturligt siktats i grannskapet drog hon sig inte för att själv bege sig till platsen för att undersöka. De tillgångar hon ärvt av sina föräldrar och sin framlidne make gjorde det möjligt för henne att dedikera all sin tid till denna besatthet. Att det gav henne ett rykte som excentrisk och kanske till och med galen var ett litet pris att betala. Hon visste att hon hade rätt, att det fanns mer där ute i världen än vad de flesta ville erkänna eller tro på. Hon hade med egna ögon sett Näcken dyka i älven, och har man en gång upplevt något sådant, då är man en förändrad människa och världen man lever i blir något annat än den en gång var. 

Men med denna kunskap följde också en känsla av ansvar. Om man vet att det är Näckens lockrop som dränkt tre av böndernas barn under sommaren kan man tillslut inte bara nöja sig med att observera och dokumentera, handling måste bli ens nästa steg. Vid den tiden var dock Viola inte längre ung och stark, och att ensam ta sig an detta mäktiga väsen var inte att tänka på. Under åren hade hon knutit många kontakter med andra som också såg och förstod mer än de flesta, och dessa kallade hon nu till sig för att de med gemensamma krafter och kunskaper skulle kunna oskadliggöra hotet. 

Ur denna första samling föddes Sällskapet, och under åren som följde formaliserades och växte det till vad det är idag. Viola tog rollen som ordförande, och hennes herrgård blev sällskapets naturliga samlingspunkt. När hon avled tog hennes båda döttrar, som alltid varit väl insatta i moderns förehavanden och aktivt deltagit i det mesta, över ledarskapet, och idag sitter ett av Violas barnbarn på ordförandeposten.

Sällskapet har ett trettiotal medlemmar från alla samhällsklasser, med olika färdigheter och bakgrunder, och olika anledningar att vara med. En del tillbringar all sin tid i biblioteken, andra reser världen runt i jakt på det okända, en del bidrar med sin förmögenhet, andra med sin förmåga att se det osynliga. Men i sällskapet anses de alla vara jämlika.

Sällskapet har på detta sätt blivit något av en fristad för kvinnor som av olika anledningar inte riktigt passar in i samhällets bild av hur en kvinna bör vara, hur hon ska leva sitt liv och vad hon får ägna sig åt .Man är generellt frisinnade gentemot ovanliga livsval, även sådana som samhället i övrigt inte skulle uppskatta. 

Officiellt ägnar sig sällskapet åt upptäcktsresor och etnografiska undersökningar av skrock och folktro, vilket förvisso inte är osant, men i tillägg till detta tar de sig an problem och mysterier där man kan misstänka inblandning av det övernaturliga. Man har med åren byggt upp ett nätverk av bundsförvanter och andra insatta över hela landet och det har blivit allt vanligare att Sällskapet kontaktas för hjälp med sådant som reguljära samhällsinstitutioner inte kan lösa.

Varje månad håller Sällskapet lunchföreläsningar dit alla kvinnor, även de som inte är medlemmar, är välkomna, och några gånger om året samlas medlemmarna för större middagar där de redogör för sina resor och upptäckter och planerar kommande äventyr. Violas herrgård ägs numera av sällskapet och står alltid öppen för de som är medlemmar. 

Sällskapets mål och visioner

Sällskapets mål är skydda människor från väsen, och om möjligt, väsen från människor. Modus operandi är att börja med att lära sig om situationen och förstå vad som händer, därefter om möjligt försöka lösa den utan att ta till våld eller andra maktmedel, men om det inte går är SKÄ inte främmande för att fördriva eller förgöra detta väsen. Olika individer i Sällskapet kan ha olika bilder av när man ska gå från den ena fasen till den andra.